Article in Västerbottens Kuriren.

As one out of five artists I was chosen to make a proposal for a public commission for the University hospital in Umeå. The locations are all selected where the Region did not follow their own recommendations to use 1 % of the building constructional costs for public art.
The project is initiated by Konstfrämjandet I Västerbotten and KC Nord.


My Swedish text:
Entré Väst är den ingång till Norrlands universitetssjukhus som man kommer till via tåg och buss. På sätt och vis sjukhusets huvudentré men känslan man får är mer att man befinner sig i en garageinfart. Det sägs att entrén är tillfällig. Det är dock oklart hur länge eller om det verkligen är på det viset.

I mitt förslag har jag placerat en högblank tall på var sida om entrén likt två väktare som vakar över sjukhuset och alla de människor som befinner sig i det. Tallen har i Sverige inte varit speciellt aktad. Den äger sorts eremitisk värdighet, så hög, rak och envis. Står pall mot starka stormar och kan växa i sand eller klippskrevor - på ställen där inga andra träd skulle klara. På samma gång borstig, vresig och krokig men just därför är det också möjligt att tycka om den.

Jag förundras så av ljuset nu när det återkommer efter vintern. Hela himlen färgas och man omsluts i färg. När de sista strålarna träffar tallens stam lyser den orange. I ett försök att fånga den känslan har jag drivit upp färgen på mina tallar till intensivt orange med en gul kant.

Jag har reagerat på belysningen under de två huskroppar som ligger vid ingången. Där är väldigt mörkt och lågt i tak. En varm belysning och ev. en annan ton på innertaket skulle göra entrén mer välkomnande.

På sjukhuset. Alla dessa lager. Märkliga arkitektoniska rester som blivit kvar efter olika renoveringar, hål och rör som kommer ut ur väggarna, stolar som inte går att sitta på för att det går ett rör i huvudhöjd. Lagren av ljud och olika ljus. Information som är rätt så kaotisk. Människorna, ja alla människor med sitt. Det gäller att gå varsamt fram.

På barnavdelningen träffar vi en sköterska som berättar för oss - vi har flyttat ”temporärt” men vet inte hur länge detta temporära läge ska vara. Vi har en gestaltning av Jögge Sundqvist som inte får plats i denna korridor. Det är en interaktiv skulptur som barnen med sina egna handlingar kan följa längs korridoren. Detta gjorde att barnen kunde fokusera på annat och fick en bra början på sitt möte med sjukhuset. Skulpturen fattas oss.